Besviken

Mitt hjärta gråter ikväll.
Mister M skulle jobba ikväll o va ledig helgen, sen på det igen på måndag. Vi tog oss en tur när han vaknat för att hämta passen som (redan) var färdiga. Sen Netto, för inköp av godis =) o vidare till Coop för inhandling av veckans mat. Väl på Burlöv Center slog vi oss ner för att äta en glass (banan/choklad-melon-citron/apelsin. MuMs!) o då ringde det. Ja, mister Ms arbetsledare. Han sa bara Ja som svar hela tiden, jag fattade nog allt att det va nåt om extra jobb, för det kom ett ja men det löser sig nog o sen en suck. Trodde i min enfald att det va jul de pratade om, att mister M kanske inte fick båda dagarna ledigt utan kanske bara julafton eller nåt. Men hm riktigt så var det ju inte. Den lille lärlingen som skulle gå brevid med mister M ikväll o jobba själv sen i helgen, han har gått o skaffat sig svininfluensan. Så nu får han jobba hela helgen. Nice schema torsd, fred, lörd, sönd, månd, tisd ledig onsd, torsd, o så jobba igen fred, lörd, sönd. O då ska man med ha i beräkningarna att arbetsledaren har träffat den lille mannen med svininfluensa nu två dagar i rad när hon lärt upp honom, gissa om hon då kommer ha det typ imon. (när hon för övrigt ska träffa mister M) Jaha vad gör man då, då får mister M jobba dygnet runt eftersom där inte finns nån annan. O eftersom han ska träffa henne imon lär väl vi ha det i slutet på veckan eller? (Om jag nu inte redan haft det förstås ;) då kan ju inte jag få det igen, eller hur var det?). Vi gick in på Coop o hjärtat sjönk typ från den platsen det ska sitta på ner till fotknölarna. Jag som så hade sett fram emot att få lite ordning på torpet nu när han har gått in på sin fasta tjänst. Är det inte det som är meningen med en fast tjänst? Det spelar väl ingen roll egentligen med lite extrajobb, men inte just idag, inte denna helgen, inte nu. Snälla spola tillbaka tiden någon timme o låt mig få ha mitt hjärta på rätt plats. Med hjärtat nere vid fotknölarna går man inte fort, o handlingen kändes som en evighetslång tid. Kanske för att ja inte ville hem, för när vi kom hem så skulle ju mister M till jobbet o då påbörjas denna jävelhelg. Just nu vill jag bara hem till dig Å, kunna sitta i ert fina vardagsrum o få gråta lite. Eller egentligen vill jag ju såklart att den lille lärlingen skulle bli frisk o jobba hela helgen, så jag kunde få sitta i mister Ms famn imonkväll istället, men eftersom inte det går så får jag ta det andra alternativet ;)

(insåg precis till min stora förtret att när jag satt o målade innan så har jag visst kladdat ner halva mobilen med vattenfast färg. Smart Frida, Smart!)

Jag har ju mina andra två älsklingar här hemma, får väl umgås med dem. O för all del söka mer information om det som komma skall i skolan. Har två texter som ska va läsna till på torsdag så det är bara till att ligga i. En present till någon som ska göras, julkort som ska göras o ännu en present som ska först inhandlas o sen göras. Puh. Det finns o göra om man bara vill. Ska rensa i garderoben med, som inte blev av förra helgen när jag också skrev det. Jag öppnade garderobsdörren då, tittade in o stängde igen. Man kan inte rensa innan man har pengar att köpa nytt för. Sånt som man behöver, exempelvis jeans o linnen vilket var det enda som jag insåg att ja skulle ha slängt om jag hade slängt nåt. Så då blev det inget. Nu har jag ju köpt mig ett par nya jeans o en topp så nu får jag väl ta saken i mina egna händer o slänga ut åtminstone de två paren med jeans som jag vet att jag aldrig mer kommer använda, alldeles för använda redan.

Är riktigt avundsjuk på mamma o pappa som åker till Mallorca i två veckor, om en vecka. Snälla kunde de inte tagit med mig!? Eller ännu bättre, både mig o mister M, eller haha kanske tom gett biljetterna till mig o mister M? Vi har ju iaf fått våra pass nu, så vi KAN åka när det är vår tur (6 månader minus två dagar). Något som gör mig glad. Veta att jag har tre veckor plus tre dagar med min älskade livskamrat. Bara vi som kan göra vad vi vill.

Hejs..